I Sverige har vi sedan länge planerat för och anpassat våra samhällen till ett nordiskt och kyligt klimat. Men vad händer egentligen när klimatförändringarnas effekter ger sig till känna allt oftare även här?
Om du någon gång under en sommardag vistats i en stad är det mycket möjligt att du har upplevt det som kallas Heat Island Effect, eller värmeöeffekten. Det är det fenomen som uppstår i urbana miljöer när det är varmt. Urbaniseringens framväxt av våra städer har utvecklats till något som mer eller mindre kan ses som öar i våra naturliga landskap. Stora ytor har belagts med hårdgjorda och förtätade material för att bära tung och frekvent trafik. Det byggs tätt och utrymmen för grönområden och växtlighet är i många fall otillräcklig. Under sommarhalvåret uppmäts inte sällan stadstemperaturer som är 7-8°C varmare i jämförelse med landsbygder. Hur påverkar det oss och våra livsvanor?
Hur blir klimatet i framtiden?
Värmeöeffekten är bara en av de konsekvenser av klimatkrisen som vi nu erfarar. Inte minst under värmeböljor som dessutom väntas bli fler och mer påtagliga. Ytterligare en effekt av värmen är att den varma luften innebär en ökad avdunstning som kan påverka vår tillgänglighet av vatten. Den varma luften kan dessutom innehålla mer vattenånga än kall luft. Det spås bidra till att nederbörden kommer att förekomma allt oftare och bli mer intensiva. Redan nu har nederbörden ökat med 10%. Du har troligtvis både hört och läst om översvämningsproblematiken som uppstått på flera håll i Sverige under de senaste åren. Om vi fortsätter att obetänksamt planera för stadsutveckling med förtätade ytor, tätare byggnationer och ännu mindre växtlighet, kan vi vänta oss fler och större skador i vår omgivning.
Vattenavrinning i stad
Förtätade ytor hindrar vatten från att naturligt söka sig ned i marken. I en stadsmiljö kan ungefär 5% av vattnet tas om hand i marken. Medan en landsbygd kan omhänderta ungefär 95% av vattnet naturligt. I de miljöer vattnet inte kan tas om hand naturligt ökar också risken för föroreningar i vår dagvattenhantering.
Därför är hållbar stadsplaning så viktigt
Hur kan vi förebygga Heat Island Effect och bli bättre på att ta hand om vårt vatten? Idag ställer man allt högre krav på att stadsutformning samspelar med hållbarhet – det gör även vi som arbetar med att utforma och anlägga. Ett sätt att skapa bättre förutsättningar för en hållbar miljö där värme inte absorberas i lika hög utsträckning och där vatten tas om hand – är att anlägga dränerande konstruktioner. En dränerande beläggning går ut på att fungera multifunktionellt och därmed uppfylla flera behov i en och samma konstruktion. Dels att beläggningen tål en hög bärighet, dels att vatten ska kunna söka sig genom den permeabla konstruktionen ned i marken för att på så sätt fördröjas och magasineras – i stället för att bli kvarvarande på ytan och orsaka översvämning.
Regnbäddar – ett naturligt inslag i städer
Förutom att välja dränerande konstruktioner kan regnbäddar hjälpa till med att skapa de naturliga inslag som ofta saknas i urbana miljöer. Att strategiskt planera för gröna inslag med vegetation medför bland många viktiga faktorer att flödestoppar minskas och att urbana miljöers luftkvalitet förbättras. Regnbäddar med varierad växtlighet kan även ha en stor betydelse för insektslivet i en stad.
Kombinera hållbara lösningar
Vi står inför ett varmare och blötare klimat. De pågående klimatförändringarna kräver att vi anpassar oss till att förebygga förödelser och utforma alternativ som samspelar med hållbara och klimatsmarta lösningar. Dränerande konstruktioner är ett av de alternativ som förutspås förändra en hel bransch. Den multifunktionella konstruktionen tillgodoser behovet av hårdgjorda ytor och kan samtidigt infiltrera upp till 100% av dagvattnet. Om vi låter gråa och gröna ytor samspela kan vi bli bättre på att förebygga värmeböljornas effekter i urbana miljöer och samtidigt säkerställa en hållbar vattenhantering. Det är en förutsättning för att livet i våra städer ska vara hållbart för dig som bor och lever där.
